# Fysiska arbetsmiljön

Saker som påverkar vår Arbetsmiljön delas in i 2 grupper och dess undergrupper . Vi kommer att gå igenom de olika delarna inom arbetsmiljön

Nu ska vi börja titta på de olika delarna i Arbetsmiljön . Vi börjar med den Fysiska arbetsmiljön

# Kemikalier

Det finns flera olika sorters farliga ämnen på en arbetsplats. Vanligt inom tillverkningsindustrin är brandfarliga ämnen och ämnen som är farliga vid inandning men det kan även finnas frätande och giftiga ämnen. Alla kemiska ämnen är farliga för människan om kroppen tillförs tillräckligt stora doser.

Det är viktigt att inte hantera kemiska ämnen på sådant sätt att vi riskerar att få ämnet på eller i sig. Kunskapen om många kemikaliers verkan på kort och lång sikt är fortfarande bristfällig. Det gäller därför att alltid tillämpa försiktighetsprincipen. Det innebär att alltid betrakta en kemikalie som farlig så länge vi inte vet om den är farlig eller ej och att handla därefter.

Ett ämnes farlighet påverkas av:

• giftighet
• mängd
• förmågan att stanna kvar i kroppen
• förmågan att påverka organ i kroppen

# Ljus

Belysningen på en arbetsplats ska vara anpassad efter det arbete som ska utföras. En felaktigt utformad belysning gör att du blir trött i ögonen och att du kan få huvudvärk och spänningar i nacken, skuldrorna och ryggen.

Både svag belysning och bländande ljus kan innebära problem. Risken för olycksfall kan också öka. Flimmer från olika belysningskällor kan ge upphov till stressreaktioner i det centrala nervsystemet. Det kan göra att du blir trött och därför arbetar sämre. Om du får för lite dagsljus kan du bli trött, och ett rum utan fönster kan kännas instängt och isolerat.

Det finns föreskrifter om hur arbetsplatsen ska utformas. (AFS 2009:2) vill man läsa mer om detta har du länken nedan.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs-20092-foreskrifter/

# Utrustning

All utrustning vi använder, såväl teknisk som elektrisk, måste vi lära oss använda på rätt sätt. På utbildning är det oftast en lärare som instruerar, på arbetsplatsen finns det ofta personer utsedda och utbildade av företaget att instruera övrig personal. Det är extremt viktigt att man låter kontrollera all utrustning inom bestämda intervall! Annars kan man vara oförsäkrad om det värsta händer och olyckan är framme.

# Ljud/buller

Att försöka reducera (minska) buller och andra höga ljud på en arbetsplats är viktigt ur hälsosynpunkt. Som du läst tidigare är du som arbetstagare också skyldig att använda tillgänglig skyddsutrustning såsom ex. hörselskydd och skyddsglasögon.
Detta för att en förlorad syn och/ eller hörsel går inte att ersätta!

Hantering av metalliska material går tyvärr inte att göra ljudlös.

Tidigare var hörselskador en vanlig yrkessjukdom hos människor som arbetade i verkstadsindustri, men med dagens resurser ska ingen svetsare/plåtslagare behöva bli hörselskadad.

Bullerbekämpning ska i första hand ske vid själva ljudkällan, dvs bullrande maskiner och arbetsoperationer skall byggas in eller avskärmas på annat sätt. Det som sedan återstår är att ta bort restbullret, och då måste tyvärr personlig skyddsutrustning tillgripas.

Restbuller bekämpas bäst med hörselkåpor. Dessa ska vara anpassad för varje individ och användas vid allt arbete på bullrande arbetsplatser. Vid lättare buller kan hörselproppar användas.

Många arbetsmoment i vårt yrke är starkt bullrande såsom mejsel-, slaggrensnings- och slipmaskiner. Riktning medför också oväsen liksom många andra arbetsuppgifter. Det går att undvika många bullerkällor. I stället för att slå bort saker kan de brytas bort. I stället för att använda bullrande "slaggpurror" kan slaggen avlägsnas med en slagghacka osv. Det är upp till den enskilde svetsaren/plåtslagaren att undvika buller.

Ljud mäts i decibel. Vid ca 85 db finns risk för hörselskador, och denna risk ökar därefter för varje högre decibeltal. Ljud som hammarslag mot en plåt uppfattas av de flesta som skadligt buller, men vad många inte tänker på, är att ljudet från t ex luftbågmejsling, plasmaskärning etc klart överstiger skadegränsen.

Det är därför enklast att använda hörselskydd vid allt arbete på verkstäder och ex byggarbetsplatser Det finns en bullerapp som man kan använda för att se om det buller man utsätts är skadligt , se Johanna som tipsar om denna.

# Krav vid gränsvärden

När det gäller gränsvärdena ska man ta hänsyn till hur mycket eventuella hörselskydd dämpar bullret.

Gränsvärden som inte får överskridas: •Daglig bullerexponeringsnivå LEX,8h: 85 dB ( hörselskydd ska användas) •Maximal A-vägd ljudtrycksnivå LpAFmax: 115 dB •Impulstoppvärde LpCpeak: 135 dB

Om det ändå sker ska arbetsgivaren: •vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den ligger under gränsvärdena •utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits •vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.

Exempel: En arbetstagare som inte använder hörselskydd utsätts för ett genomsnittligt buller som ligger på 90 dB under en 8-timmars arbetsdag. Det ligger över gränsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå vilket inte är tillåtet. Arbetsgivaren måste då vidta omedelbara åtgärder.

Om arbetstagaren använder hörselskydd med en dämpning på 15 dB hamnar värdet på 75 dB, det vill säga klart under gränsvärdet. Några omedelbara åtgärder behöver då inte göras.

# Vibrationer

Vibrationskador är ett av de återkommande fysiska problem som uppstår på arbetsplatser Vibrationer innebär att hela kroppen eller delar av den utsätts för regelbundna stötar med en viss frekvens( antal stötar per sekund)

Vi skiljer på :

• Helkroppsvibrationer, det är vibrerar med relativ låg frekvens som känns i hela kroppen, ex vid skakande fordon, maskiner plattformar som man vistas i eller på.
• Vibrationer från handmaskiner , som vibrerar med hög frekvens.

De effekter man kan få av Helkropps­vibrationer är Övergående effekter nedsatt prestationsförmåga rörelsesjuka störd motorik synpåverkan ökad risk för trötthet

Bestående effekter nackskador ryggskador

De effekter man kan få av vibrationer är för Handmaskiner är Övergående effekter köldkänsla nedsatt känsel muskeltrötthet domningar

Bestående effekter kärlskador (vita fingrar) nervskador muskelskador ledskador skelettskador

Åtgärder för att förhindra detta är att i första hand titta på om man kan ändra arbetsmetoderna. Kan arbetet automatiseras eller finns det andra metoder som inte ger vibrationer? I andra hand skall vi titta på utrustningen. kan den ändras så att vibrationerna minskar eller helt försvinner? I tredje hand titta på om man kan avvibrera utrustningen , dvs isolera den med vibrationsdämpande material.

En av de vibrationsskador som kan uppstå är sk vita fingrar. det som händer är att blodcirkulationen inte fungerar som den ska.

Se gärna på filmen för attt få mer information om handvibrationer

# Ergonomi

Ergonomi används ofta som uttryck för hur besvär som ont i rygg och axlar, muskler och leder hänger samman med hur man sitter, står, lyfter och bär.
Våran kropp är gjord för att vi ska röra på oss den behöver en blandning av rörelse, belastning och återhämtning. När kroppen belastas sker det ofta ensidigt och monotont och behöver omväxling och variation för att må bra.

Det är viktigt att komma ihåg när man utformar arbetsplatser och arbetsuppgifter. En dålig arbetsmiljö kan inte kompenseras genom att individen tränar styrka och kondition.

# Belastning

Belastningssjukdomar, det vill säga smärta, värk och nedsatt funktion i rörelseorganen (muskler, senor, leder och skelett) är den vanligaste orsaken till att människor är borta från arbetet. Stor, långvarig och ensidig belastning är ett av dagens största arbetsmiljöproblem.

Det finns föreskrifter om belastningsergonomi och dessa finns det Ändringar från den 1 nov 2019
du kan läsa om dom i länken nedan https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/andringsforeskrift/afs2019_18.pdf

# Orsaker

De vanligaste orsakerna till besvären är tungt arbete, påfrestande arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete samt alltför hög arbetstakt under lång tid. Höga krav i arbetet och låg kontroll över den egna arbetssituationen kan också öka risken att utveckla belastningsbesvär. Besvären kan tillfälligt eller mer långvarigt hindra arbetstagare att utföra sitt arbete.

Bra arbetsförhållanden kännetecknas av återkommande variation, balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet.

På arbetsplatsen är det viktigt att det finns följande

Kunskaper om hur belastningsbesvär uppstår och hur de förebyggs.

• Kunskap hos de anställda om arbetsteknik, teknisk utrustning och hjälpmedel. Speciellt viktigt är att ge denna kunskap vid nyanställning eller introduktion på arbetsplatsen. Det måste då finnas tid för att träna in rätt arbetsteknik.
• Instruktioner som upplevs som meningsfulla av dem som ska följa dem. Motivationen för att använda till exempel lyfthjälpmedel kan vara låg om hjälpmedlet upplevs som onödigt, oändamålsenligt och om uppgiften tar längre tid. Bristande motivation kan också bero på brist på utbildning.
• Observation och rapportering av tidiga signaler. Om arbetet upplevs som tungt eller påfrestande kan detta vara en signal på kommande belastningsbesvär.
• Tidiga insatser.

Den genomsnittliga sjukskrivningsperioden för män och kvinnor med anmälda belastningssjukdomar är tre månader. Åtgärder för rehabilitering och störningar i produktionen medför dryga kostnader för företaget. Ju tidigare insatser görs för att få tillbaka den sjukskrivne desto lägre blir kostnaderna för företaget. Att förebygga belastningsskador är det mest lönsamma.

Grundläggande kunskap och tillgång till användbara verktyg för att upptäcka, värdera och åtgärda risker för belastningsskador är en förutsättning för att kunna jobba framgångsrikt med arbetsmiljön.

Lyft Inom många yrken, främst vissa vårdyrken och tung industri, är felaktiga och för tunga lyft den främsta orsaken till smärtor och belastningsskador på kroppen. Även om varje lyft för sig inte upplevs som tunga, kan monotoma rörelser orsaka belastningsskador. Arbeten och lyft ovanför axelhöjd bör undvikas. Inom tillverkande industrin jobbar man mycket med att minimera antalet lyft för den anställde. Är det inte möjligt att ta bort lyftet så använder man lyfthjälpsanordningar. Trots detta så är det fortfarande många arbetsplatser och yrken där kroppen får slita tungt, bl.a. inom Svetsyrket.

I föreskrifterna kring lyft så finns denna modell att utgår från när man ska lyfta något. Den utgår från vikten på det du ska lyfta samt hur långt framför kroppen tyngdpunkten är på det du lyfter. De olika färgarna ger indikation på om det är lämpligt eller inte.

ex .lyft av bördor under 7 kg inom underarmsavstånd och under 3 kg inom trekvarts armavstånd är acceptabelt under bra förhållanden

Luft För en bra arbetsmiljö krävs en god inomhusmiljö då är bra luft A och O. På både arbetsplatser och i skolan finns det lagar och regler som måste följas gällande renhet i luft.

Luftföroreningar påverkar människans andningsvägar, ögon, hud och inre organ. En bra ventilation behövs för att föra bort luftföroreningar som farliga ämnen, fukt och dålig lukt. Några exempel på arbetsmiljöer där man måste tänka på luften är

Industriarbete. Här frigörs bla.gaser och partiklar, i mängder. Om utsug och ventilation inte fungerar är det inte bra för hälsan.

Byggarbete När man vistas utomhus så är ventilation god men man måste tänka på att när det sågas, borras, gjuts, bilas och blandas betong kan farliga ämnen frigöras. Byggnadsarbetare löper ökad risk att drabbas av bla. KOL, innomhusarbete så utsätts man för trä, cement- och betong, gipsdamm, mögel, svetsrök, lim och färger och aspest.

Kontor Dålig luftkvalitet på kontoret göra människor trötta, orsaka huvudvärk och försämra arbetsprestationen.

Dålig ventilation brukar vara orsaken, ibland i kombination med bristfällig städning. Även fuktskador och mögel kan leda till besvär. Olämplig temperatur är också en riskfaktor. Det vi brukar kalla för damm är små partiklar från bl a textilier, papper, hud, polish och mineralull, vilka kan orsaka hud- och luftrörsbesvär. ”Torr luft” beror ofta på för mycket damm i luften, förstås i kombination med låg luftfuktighet.

För hög inomhustemperatur kan orsaka huvudvärk och trötthet. Den gör ofta luften torrare vilket kan påverka luftvägarna. För låga temperaturer kan leda till hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. 20-22 grader anses vara en lagom temperatur, men upplevelsen av vad som är för varmt respektive kallt varierar från individ till individ.