Psykosociala arbetsmiljön
Kallas även För OSA
De flesta människor trivs på sin arbetsplats och med sitt jobb. Men det finns tusentals människor som varje dag går till skolan eller sitt arbete med en oro i kroppen, de mår inte bra av sitt jobb eller på sin skola. Vissa blir sjuka, det kan bero på att arbetet är fysiskt tungt eller att det finns olösta konflikter som oroar och stör. Det kan leda till att människor tvingas vara hemma och sjukskriva sig. Detta är ett stort problem inte bara för den som blir sjukskriven utan även för arbetsgivaren och samhället.
Människor är olika och det som är bra psykisk arbetsmiljö för en person, behöver inte vara det för någon annan. Men ser man till statistik på varför människor i dag blir sjuka av sina jobb, så är orsaken ofta den psykosociala arbetsmiljön. Det beror på att den fysiska arbetsmiljön i ett historiskt perspektiv har blivit bättre och bättre. Men enligt många arbetsmiljöexperter leder de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden till att många människor i dag mår dåligt på grund av stress och otrygghet på arbetsplatsen. Men också av de ökade kraven.
Det finns många sätt att se till så att den psykosociala arbetsmiljön är bra. Att alla mår bra på jobbet är chefens ansvar, men det finns också mycket som du själva kan tänka på och ta ansvar för.
Den 31 mars 2016 kom det nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö OSA den handlar om psykosociala frågor som stress, konflikter, trygghet, mobbning och stöd från chef och kollegor. Enligt Arbetsmiljölagen har alla rätt till ett bra arbetsklimat.
Friskfaktorer
Att se till att arbetsmiljön är bra på en arbetsplats handlar till stor del om att uppmärksamma och utveckla det som gör att människor mår bra på en arbetsplats, så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer är sådant som får människor att trivas och må bra, hemma och på arbetet.
Ex. på friskfaktorer på individnivå
Variation och utveckling i arbetet Jag får göra olika arbetsuppgifter och samtidigt känna att jag lär mig nya saker.
Eget ansvar Jag får själv bestämma hur det ska göras.
Yrkesstolthet Jag berättar gärna för andra vad jag arbetar med.
Meningsfullt arbete Det jag gör är betydelsefullt, min insats bidrar till något bra.
Ex. på friskfaktorer på gruppnivå
Gemenskap Vi trivs ihop på jobbet, vi känner att vi respekterar varandra.
Rak kommunikation Alla vet att det går att nå de som bestämmer.
Humor Jag skrattar ofta tillsammans med mina arbetskamrater.
Ärlighet Jag vågar säga till om något är fel.
Förtroende Vi litar på varandra
Ex. på friskfaktorer på en arbetsplats/ i en skola
Korta beslutsvägar Det är lätt att ta beslut i frågor som rör mitt arbete.
Närvarande chef Chefen är ofta med i arbetet.
Feedback Jag får ofta reda på när jag gör någonting bra eller dåligt.
Tydliga riktlinjer Alla vet vad som gäller på arbetsplatsen.
Lyhördhet Vi lyssnar på varandra.
På lika villkor
Jämställdhet handlar om alla människors lika värde. Jämställdhetsperspektiv innebär att kvinnor och män kan delta på samma villkor i privat- och arbetsliv, samt får lika behandling och samma resurser. Makt och ansvar ska delas lika. Jämställdhet innebär även individens rätt att utvecklas utan hinder av stereotypa könsroller.
Arbetsgivaren ska arbeta aktivt för att alla behandlas lika oavsett etnicitet eller sexuell läggning.
Arbetsplatsen ska även jobba aktivt mot alla typer av kränkande särbehandlingar som exempelvis trakasserier.
Arbetsplatser som välkomnar olikheter presterar bättre än stereotypa arbetsplatser. Olika erfarenheter och kunskaper berikar och kan öka effektivitet och kreativitet.
Särbehandling är förbjudet enligt lag
Diskriminering innebär att alla inte behandlas lika.
Enligt Diskrimineringslagen får ingen särbehandlas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Arbetsgivare har skyldighet att se till att diskriminering inte förekommer.
Aktivt arbete mot kränkande särbehandling
Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Kränkande särbehandling är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa och att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap
Kränkande särbehandling kan till exempel innebära att sluta hälsa och kommunicera, frysa ut, utöva överdriven kontroll, undanhålla information, förtala eller göra sig rolig på någons bekostnad. Det kan även vara rena trakasserier.
Definition av sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier på jobbet är när arbetskamrater behandlas som ett sexualobjekt. Sexuella trakasserier innebär oönskad beröring, anspelningar eller kommentarer, sexualiserat språkbruk, ovälkomna förslag på sexuell samvaro, pornografiska bilder, blickar eller gester.
Trakasserier på grund av kön innebär att ett beteende förlöjligar, generaliserar eller kränker medarbetarens könstillhörighet.
SE SMÅ SCENER SOM ALLA VISAR OLIKA SITUATIONER AV KRÄNKANDE SÄRBEHANDLIG.